Tack morfar för att du är så go med mig!
Vilka tokiga och roliga kusiner jag har!
Mitt liv som hund.
Nu sover jag gott kan jag lova!
kram
/Lilly
2012-10-30
Kusinbesök
Idag kom mina kusiner Tuva & Astrid ner. Ja, och deras pappa och Viggo the dog också. Så jag har haft så roligt idag och busat massor! Kusinerna är toppen och så underbara med mig. Kärlek!
Makaronipudding & Lax i hummersås
Jag kan tipsa om två väldigt goda recept som jag provlagat den här veckan.
Makaronipudding med broccoli & ädelost:
Ugnsbakad lax i hummersås:
Klicka på maträttens namn ovanför bilderna så kommer du till receptet!
Jag vet att jag skulle bjuda Markus Larsson på laxen men det får bli nästa gång, vilket ändå blir snart för jag är redan sugen på det igen!
Makaronipudding med broccoli & ädelost:
Ugnsbakad lax i hummersås:
Klicka på maträttens namn ovanför bilderna så kommer du till receptet!
Jag vet att jag skulle bjuda Markus Larsson på laxen men det får bli nästa gång, vilket ändå blir snart för jag är redan sugen på det igen!
2012-10-23
Montering, sortering & recept-letning
Idag har jag monterat Lillys nya bilstol i mina föräldrars bil så att dom har möjlighet att köra Lilly om det skulle behövas. Så det utnyttjar vi redan imorgon då dom får hämta henne på förskolan under tiden vi är på ultraljud. Jag kan inte minnas att vi hann med det andra ultraljudet med Lilly så det ska bli spännande, samtidigt som det är lite oroligt. Har träffat varken läkare eller barnmorska på 8 veckor nu trots att de skulle kolla upp mig ofta... Jag fick själv ringa och boka tid för ultraljud annars hade det nog inte blivit något sånt heller...!
Sorterade Lillys alla kläder idag också vilket resulterade i två överfulla tvättkorgar med babykläder som ska tvättas och förberedas till lillasyster och en hel del kartonger och kassar med storlekssorterade kläder att växa i. Det finns en risk att det inte blir fler barn här efter den här superjobbiga graviditeten, så det är härligt att vi får använda Lillys små söta kläder igen.
Kvällen har jag spenderat vid datorn och letat recept för kommande middagar vilket resulterade i förljande meny:
-Potatisbullar med bacon & lingon (själv byter jag ut potatisbullarna mot blodpudding)
-Makaronipudding med broccoli och ädelost
-Lapskojs (som jag saknat sen jag gick i skolan!)
-Minestronesoppa
-Kassler i ugn med krämiga grönsaker
-Ungsbakad lax i hummersås
Kanske slänger jag ihop en pölsa en kväll också och bjuder upp svägerskan!?
Sorterade Lillys alla kläder idag också vilket resulterade i två överfulla tvättkorgar med babykläder som ska tvättas och förberedas till lillasyster och en hel del kartonger och kassar med storlekssorterade kläder att växa i. Det finns en risk att det inte blir fler barn här efter den här superjobbiga graviditeten, så det är härligt att vi får använda Lillys små söta kläder igen.
Kvällen har jag spenderat vid datorn och letat recept för kommande middagar vilket resulterade i förljande meny:
-Potatisbullar med bacon & lingon (själv byter jag ut potatisbullarna mot blodpudding)
-Makaronipudding med broccoli och ädelost
-Lapskojs (som jag saknat sen jag gick i skolan!)
-Minestronesoppa
-Kassler i ugn med krämiga grönsaker
-Ungsbakad lax i hummersås
Kanske slänger jag ihop en pölsa en kväll också och bjuder upp svägerskan!?
2012-10-22
Kyckling-stroganoff
Idag slände jag ihop en kycklingstroganoff helt ur eget huvud, och det blev faktiskt riktigt gott!
Tärnade kycklingfiléer
Strimlad purjolök
Strimlad röd paprika
Matlagningsgrädde
Kycklingfond
Grönsaksfond
Paprikakrydda & gurkmeja
Serverades med basmatiris
Sedan syrran introducerade den för mig så köper jag bara den här fonden nu för tiden. Den ger otrolig smak och innehåller inga e-nummer eller annat trams. Stor skillnad jämfört med den torra buljongtärningen!
Tärnade kycklingfiléer
Strimlad purjolök
Strimlad röd paprika
Matlagningsgrädde
Kycklingfond
Grönsaksfond
Paprikakrydda & gurkmeja
Serverades med basmatiris
Sedan syrran introducerade den för mig så köper jag bara den här fonden nu för tiden. Den ger otrolig smak och innehåller inga e-nummer eller annat trams. Stor skillnad jämfört med den torra buljongtärningen!
Efter maten bäddade Lilly ner i sin kära puff framför Bolibompa....
Lördagsmys, lövbiff & film
I lördags hade Lilly sitt första lördagsmys framför tv:n till Fem myror är fler än fyra elefanter, medan jag lagade maten. Hon ville ha majskrokar i sin kastrull att sitta och mumsa på.
Älskade unge!
Till middag blev det fylld lövbiff med pommes, grönsaker med basilikadressing, vitlöksbröd & vitlökssmör.
Vi försökte hålla Lilly vaken lite längre för att få sovmorgon men när klockan var åtta stod hon och skakade grinden till ovanvåningen. Då tyckte hon att det var dags att sova.
Jag hade fått i uppdrag att hyra en film till kvällen. Den var så bra att Tom sov i soffan redan innan nio... Men jag tyckte den var värd de 19 kronorna iaf.
Älskade unge!
Till middag blev det fylld lövbiff med pommes, grönsaker med basilikadressing, vitlöksbröd & vitlökssmör.
Vi försökte hålla Lilly vaken lite längre för att få sovmorgon men när klockan var åtta stod hon och skakade grinden till ovanvåningen. Då tyckte hon att det var dags att sova.
Jag hade fått i uppdrag att hyra en film till kvällen. Den var så bra att Tom sov i soffan redan innan nio... Men jag tyckte den var värd de 19 kronorna iaf.
2012-10-19
Mosöverbakad chili con carne
Tom älskar chili con carne och jag har fått för mig att jag inte tycker om det eftersom jag inte är överdriver förtjust i bönor. Men jag tänkte att jag skulle göra mannen glad och testa det iaf så igår lagade jag det efter ett recept från Coop. Jag valde kidneybönor och använde bara hälften av vad receptet rekomenderade
Det var riktigt gott så det receptet kommer jag använda fler gånger!
Det var riktigt gott så det receptet kommer jag använda fler gånger!
2012-10-17
Nya tider
Tack för all fin respons på mitt tidigare inlägg och tack för att ni förstår. Trots att jag haft en sömnlös natt av all värk så känns det så mycket bättre nu när jag vet att Tom alltid kommer att finnas i närheten.
Så här såg det ut framför Bolibompa igår kväll. Lilly älskar skor och mössor så finns något av det inom räckhåll så åker det på oavsett behov.
Jag har ju gift in mig i en ganska kräsen familj när det kommer till mat så jag kunde inte låta bli att undra vad dom skulle tycka om pölsan jag åt härom dagen... Jag hade inte ätit det på många år men det är verkligen gott!
2012-10-15
Jag önskar att ni alla visste...
...hur allt som vi varit med om den senaste tiden har påverkat oss. Jag blir så ofta ifrågasatt och får höra kommentarer som faktiskt sårar på djupet. Jag vet att ni inte menar det så, för ni vet inte hur jag mår. Alltså vet ni inte att det ni säger påverkar mig så mycket. Jag säger ni, men jag menar inte er alla. Jag tycker däremot att vi alla kanske ska försöka tänka oss för lite extra ibland. Vi vet inte alltid hela sanningen och vi vet inte alltid hur skör en männinska kan vara på insidan eftersom det sällan syns på utsidan. Något vi väljer att säga i ett försök att trösta kan istället ha motsatt effekt. Det är ju inte med mening, det handlar ju om okunskap och att vi har olika erfarenheter av saker och ting. Jag har säkert gjort det själv många gånger, men det är först nu jag verkligen börjat reflektera över det eftersom jag själv råkat ut för det så många gånger inom en kort period.
Som ni vet så är Lilly född 5 veckor för tidigt. Hon hade gulsot och svårt att gå upp i vikt första tiden, kräktes mycket pga reflux och hade länge problem med magen pga att tarmarna inte hunnits utvecklas ordentligt. Men i det stora hela var hon frisk! Ändå var vi så otroligt oroliga för vår lilla lilla tjej (som ändå vägde 2600gram!) även om vi vid den tiden inte hade någon som helst aning om vad en prematur förlossning kunde innebära för ett barn oavsett om det föds i v35 eller v26.
Under tiden efter att Lilly kommit till världen fick vi lära oss mycket om vad en prematur förlossning kan innebära av våra vänner vars son föddes i vecka 26. Så mycket de fått genomgå och kämpa för och än är deras tuffa resa inte slut.
Så när vi under denna graviditet, redan i v19, fick veta att jag löper stor risk att föda även detta barn för tidigt pga sammandragningar och förvärkar, så blev vi självklart oroliga. Ingen kan svara på hur tidigt jag riskerar att föda bara att ju mer förvärkar jag har, desto mer påverkar det min kropp och triggar igång en förlossning. Det enda jag kan göra är att försöka vila bort det när värkarna kommer och ta det väldigt lugnt över lag. Sist jag var inne på förlossningen med täta värkar så fick jag beskedet att om jag inte kunde vila bort detta, eller om det kommer tillbaka så kraftigt igen så blir jag inlagd resten av graviditeten. Självklart vill jag kunna vara hemma hos Lilly istället för att ligga på sjukhus!
Jag har så fruktansvärt dåligt samvete och känner mig som en usel människa för att min kropp utsätter bebisen för detta, för att jag tvingats sätta Lilly på dagis för att kunna vila, för att jag inte orkar leka med henne så mycket som jag vill, för att jag inte kan ta hand om hemmet som jag vill, för att Tom måste ta hand om mig och Lilly och hemmet så mycket trots att han jobbar, för att Tom tvingats avbryta jobbperioder för att komma hem, för att jag inte kan hjälpa andra och för att jag försummat alla fina vänner pga depressionen detta försatt mig i.
När ni frågar hur jag mår så säger jag inte hela sanningen. Dels för att det inte hjälper, dels för att jag inte vill vara någon till lags, dels för att jag vet att det är svårt att förstå men framför allt för att jag inte vill att ni ska tycka att jag är lika värdelös som jag känner mig.
Kanske är det just därför jag ibland känner mig ifrågasatt. För att ni inte vet hur jag egentligen mår och därför undrar varför jag tvunget måste avbryta Tom i sitt arbete helt plötsligt för er i onödan eftersom bebisen fortfarande är kvar i magen, eller varför Lilly blev satt på dagis fastän ni tycker att det är på tok för tidigt.
Jag vet också att ni menar väl när ni talar om för mig att jag kan vara lugn nu eftersom jag kommit till vecka 30 (som någon tyckte redan v25) men för mig räcker det inte med vetskapen om att chansen är stor att vår bebis överlever. Jag är fortfarande orolig för allt som kan drabba henne om hon föds tidigt, allt sånt som ni nog inte har en aning om och som även jag vet långt ifrån allt om, allt sånt som jag skulle känna är mitt fel för att min kropp inte klarade av att bära henne så länge som hon behövde för att må bra. Nu menar jag ABSOLUT INTE att det är en människas fel när att barn föds för tidigt, för så är det ju absolut inte, men jag tror ändå att många som drabbats av det tänkt tanken "tänk om jag kunnat förhindra det" och jag som nu dessutom vet att risken finns att jag föder vårt barn för tidigt och att jag måste vila för att annars äventyrar jag bebisens liv och hälsa.
Ni behöver inte förstå, men tillåt mig att vara orolig och må dåligt istället för att avfärda mig med en klapp på axeln och en kommentar om att det inte är någon fara nu. För det är det ingen, absolut ingen som kan lämna en garanti på.
Jag vill inte att ni ska sluta våga fråga hur jag mår, jag vill bara slippa känna mig tvungen att stå till svars för mina känslor och varför jag mår som jag gör.
Anledningen till att jag skriver allt detta nu är att Tom kommer att sluta jobba i Norge nu och komma hem. Han lämnar ett jobb som ni vet att han trivs jättebra med -för att han måste, på grund av mig.
Nu kanske ni förstår hur jag mår över det och låter bli att ifrågsätta varför det måste bli på det här viset för Tom. Om ni ändå inte förstår så ber jag er ödmjukast att hålla era åsikter långt bort från mina öron, för jag klarar inte av att höra dom.
Jag tror och hoppas att den oro vi kännt för att vi varit så långt bort ifrån varandra i perioder, ska göra stor skillnad nu när den försvinner och att vi båda kan må bättre och börja glädjas och se fram emot att bli tvåbarnsföräldrar.
Som ni vet så är Lilly född 5 veckor för tidigt. Hon hade gulsot och svårt att gå upp i vikt första tiden, kräktes mycket pga reflux och hade länge problem med magen pga att tarmarna inte hunnits utvecklas ordentligt. Men i det stora hela var hon frisk! Ändå var vi så otroligt oroliga för vår lilla lilla tjej (som ändå vägde 2600gram!) även om vi vid den tiden inte hade någon som helst aning om vad en prematur förlossning kunde innebära för ett barn oavsett om det föds i v35 eller v26.
Under tiden efter att Lilly kommit till världen fick vi lära oss mycket om vad en prematur förlossning kan innebära av våra vänner vars son föddes i vecka 26. Så mycket de fått genomgå och kämpa för och än är deras tuffa resa inte slut.
Så när vi under denna graviditet, redan i v19, fick veta att jag löper stor risk att föda även detta barn för tidigt pga sammandragningar och förvärkar, så blev vi självklart oroliga. Ingen kan svara på hur tidigt jag riskerar att föda bara att ju mer förvärkar jag har, desto mer påverkar det min kropp och triggar igång en förlossning. Det enda jag kan göra är att försöka vila bort det när värkarna kommer och ta det väldigt lugnt över lag. Sist jag var inne på förlossningen med täta värkar så fick jag beskedet att om jag inte kunde vila bort detta, eller om det kommer tillbaka så kraftigt igen så blir jag inlagd resten av graviditeten. Självklart vill jag kunna vara hemma hos Lilly istället för att ligga på sjukhus!
Jag har så fruktansvärt dåligt samvete och känner mig som en usel människa för att min kropp utsätter bebisen för detta, för att jag tvingats sätta Lilly på dagis för att kunna vila, för att jag inte orkar leka med henne så mycket som jag vill, för att jag inte kan ta hand om hemmet som jag vill, för att Tom måste ta hand om mig och Lilly och hemmet så mycket trots att han jobbar, för att Tom tvingats avbryta jobbperioder för att komma hem, för att jag inte kan hjälpa andra och för att jag försummat alla fina vänner pga depressionen detta försatt mig i.
När ni frågar hur jag mår så säger jag inte hela sanningen. Dels för att det inte hjälper, dels för att jag inte vill vara någon till lags, dels för att jag vet att det är svårt att förstå men framför allt för att jag inte vill att ni ska tycka att jag är lika värdelös som jag känner mig.
Kanske är det just därför jag ibland känner mig ifrågasatt. För att ni inte vet hur jag egentligen mår och därför undrar varför jag tvunget måste avbryta Tom i sitt arbete helt plötsligt för er i onödan eftersom bebisen fortfarande är kvar i magen, eller varför Lilly blev satt på dagis fastän ni tycker att det är på tok för tidigt.
Jag vet också att ni menar väl när ni talar om för mig att jag kan vara lugn nu eftersom jag kommit till vecka 30 (som någon tyckte redan v25) men för mig räcker det inte med vetskapen om att chansen är stor att vår bebis överlever. Jag är fortfarande orolig för allt som kan drabba henne om hon föds tidigt, allt sånt som ni nog inte har en aning om och som även jag vet långt ifrån allt om, allt sånt som jag skulle känna är mitt fel för att min kropp inte klarade av att bära henne så länge som hon behövde för att må bra. Nu menar jag ABSOLUT INTE att det är en människas fel när att barn föds för tidigt, för så är det ju absolut inte, men jag tror ändå att många som drabbats av det tänkt tanken "tänk om jag kunnat förhindra det" och jag som nu dessutom vet att risken finns att jag föder vårt barn för tidigt och att jag måste vila för att annars äventyrar jag bebisens liv och hälsa.
Ni behöver inte förstå, men tillåt mig att vara orolig och må dåligt istället för att avfärda mig med en klapp på axeln och en kommentar om att det inte är någon fara nu. För det är det ingen, absolut ingen som kan lämna en garanti på.
Jag vill inte att ni ska sluta våga fråga hur jag mår, jag vill bara slippa känna mig tvungen att stå till svars för mina känslor och varför jag mår som jag gör.
Anledningen till att jag skriver allt detta nu är att Tom kommer att sluta jobba i Norge nu och komma hem. Han lämnar ett jobb som ni vet att han trivs jättebra med -för att han måste, på grund av mig.
Nu kanske ni förstår hur jag mår över det och låter bli att ifrågsätta varför det måste bli på det här viset för Tom. Om ni ändå inte förstår så ber jag er ödmjukast att hålla era åsikter långt bort från mina öron, för jag klarar inte av att höra dom.
Jag tror och hoppas att den oro vi kännt för att vi varit så långt bort ifrån varandra i perioder, ska göra stor skillnad nu när den försvinner och att vi båda kan må bättre och börja glädjas och se fram emot att bli tvåbarnsföräldrar.
2012-10-14
Höstens första gryta
I veckan gjorde jag höstens första gryta till Toms förtjusning. Den fick väldigt bra betyg av svärmor också så då är den klart värd att komma ihåg receptet på!
Grytbitar
Bacon
Champinjoner
Syltlök
...steks och blandas sedan i gryta tillsammans med:
Matlagningsgrädde
Rödvinsvinäger
Soja
Köttfond
Timjan, oregano, salt & peppar
Rårörda lingon
Allt måttat efter tycke och smak!
Grytbitar
Bacon
Champinjoner
Syltlök
...steks och blandas sedan i gryta tillsammans med:
Matlagningsgrädde
Rödvinsvinäger
Soja
Köttfond
Timjan, oregano, salt & peppar
Rårörda lingon
Allt måttat efter tycke och smak!
En matglad lördagskväll
Förra lördagen körde vi in till Malmö och firade bröllopsdag lite i efterskott. Lilly fick 5 stjärnor av 5 möjliga i uppförelse och vi kunde avnjuta en härlig 3-rätters meny. Jag testade en skaldjurspasta som var grymt god och Lilly fick fläskfilé, pommes, bea och ketchup. Den lilla tjejen älskar att doppa pommes i ketchup. Och när pappa tittade bort så passade hon på att doppa hela handen! Mums!
Matorgien fortsatte med brie när vi kom hem och jag åt nog en halv brietårta själv. Jag kan säga att jag hade ganska ont i magen när jag kröp i säng. Men en underbar kväll hade vi!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)